JAG HATAR RUBRIKER
Jag ska delta i något arrangemang som innebär att jag ska leva utan Internet, mobil, tv-spel osv. i ex antal dagar. Tror man behöver göra det för att inse hur skadat beroende vi är av dagens teknologi, både på gott och ont förstås. Det är också ett bra sätt för att ha en anledning till att ta det lugnt och stressa ned; läsa en bok tillexempel eller träffa den där kompisen som man skulle ha träffat så länge.
Skulle ni kunna tänka er att deltaga i något liknande?
/ Oskar
Bättre sent än aldrig (fast Tanja verkar inte köra på det)
Jag har ingen aning om vart jag ville komma med detta, mest en tankeställare.
Kram ♥
/ Oskar
Efter vintern kommer....
Älska våra fyra årstider!
Det är många som bara gnäller och klagar när det är vinter. Jag förstår er delvis för att känna sig som en stor, vandrande isklamp är knappast superkul men hade egentligen varit underhållande med sommar året runt? Hade vi verkligen uppskattat juni,jul & augusti lika mycket?
Min favoritårstid är helt klart våren - att se hur allting börjar förvandlas är verkligen underbart. Snön börjar smälta, solen tittar fram lite oftare, folk knäpper upp jackorna, blommor börjar växa upp ur marken ... det finns inget bättre helt enkelt!
Vilken är Er favoritårstid?
Min stora kärlek
Jag och min kompis Linda vid Madison Square Garden
Tänkte bara ägna ett inlägg åt min stora kärlek. NEW YORK! Jag har spenderat sammanlagt sex månader i New York och jag älskar staden. Jag känner mig hemma i New York och när jag blir en annan person där. I sommar ska jag och Oskar spendera några dagar tillsammans i New York och Washington DC. Vi ska ta in på ett hotel och sedan roa oss som man bara kan i USA. Får ta och skaffa ett falsklägg till Oskar med! 
New York gör mig gott, väldigt gott. Och solbränd. Trodde inte att man kunde bli kär i en stad, men vet ni vad? Det går.
New York!!!!
Concrete jungle where dreams are made of,
There's nothing you can’t do
Now you're in New York!!!
These streets will make you feel brand new,
the lights will inspire you
Let's hear it for New York, New York, New York
Kram
/ en halvt sovande Tanja
Tanja Uppmärksammar
Jag ber om ursäkt för min frånvaro! Som tur har ni min kära Oskar som underhåller er. Idag är det tisdag vilket innebär att det är min dag att uppmärksamma något! Inte heller idag tänker jag uppmärksamma nyheter, det sker på torsdag! Utan istället drömmar.
Jag är "the gueen of dreams" i alla fall enligt Oskar. Sanningen är dock att jag är en drömmare som svävar i de blå. Det är en av mina värsta egenskaper men också en av mina bästa. För utan mina drömmar hade jag aldrig varit här jag är idag. Länge var min högsta dröm att bli generalsekreterare för FN och människor skrattade när de hörde det, och det gjorde enbart mig mer motiverad till att verkligen bli det. Jag insåg väldigt snabbt att det kanske var lite överdrivet att säga att man ska bli generalsekreterare för FN och jag har nu skapat mig en ny dröm.
Nu kanske ni sitter där och tänker "vad fan är det hon ska uppmärksamma?" Svaret på den frågan är att våga drömma, våga ha stora och knäppa drömmar. Våga drömma om att ni ska bli hollywood stjärnor, våga drömma om att plugga i Australien eller bli den första kvinnliga statsministern! För utan våran drömmar hur ska vi då komma framåt? Hur ska vi då våga att ta stora chanser?
Va inte nöjd med lite när du kan ha så mycket mer. Du har bara ett liv, se till att leva det då. Se till att drömma. Se till att uppfylla drömmarna.
Dream on!
/ Tanja
Dags igen
OK, råful header igen men jag testar mig fram! Hur som helst så har ni nog märkt att vi inte har haft "Oskar/Tanja uppärksammar" varenda dag och själv är det på grunda av att det blev för mycket. Lagom är bäst, i alla fall i Sverige.
Min mamma fick besked i december att hon hade bröstcancer och hela min värld stannade upp och hemska tankar gick igenom mitt huvud. Min mamma som alltid varit där för mig, varje dag i hela mitt? När någonting förändras i ens liv, t.ex. att en nära anhörig blir sjuk eller går bort får man ofta ett annat perspektiv på hur man skall värdesätta saker. Jag försöker numera berätta för folk att de är en viktig dela av mitt liv.
Just nu bor jag i Tyskland och här om dagen fick jag ett sms av min mamma som löd så här: "Kära Oskar. Jag älskar dig över allt annat i hela världen. Räknar dagarna tills du kommer hem. Kram." Det gjorde hela min dag underbar och jag blev så lycklig.
Vad du bör göra nu är att ta upp din telefon och skicka ett liknande sms, eller säga det öga mot öga. Imorgon kan det vara för sent.
Varje krona räknas!
Idag är det min dag att uppmärksamma något! (och detta är den bästa bilden jag kunde göra... får fjäska med Oskar så han kan fixa en till mig!)
Återigen ska jag inte ta något av nyhetsvärde som fina Oskar gör, utan jag tänkte istället uppmärksamma en sak som ligger mig värmt om hjärtat. Kampanjen Världens Barn! Jag hoppas verkligen ni alla har hört talas om den, annars kan jag berätta att det är en kampanj som radiohjälpen håller och som 15 olika organisationer deltar i. Jag har själv varit delaktig i Världens Barn i snart fem år.
Så varför uppmärksammar jag denna kampanj då? Jo, för den enkla anledningen att jag vill få människor att förstå att varje krona räknas. Ni kanske inte tror det själv, men sanningen är att varje krona är viktig. Vi har alla haft en otrolig tur att bo i ett sådant fantatiskt land som Sverige, för som svenskar har vi haft alla möjligheter i världen. För mig är det darför otroligt viktigt att ge tillbaka.
Denna kampanj är en sammanslagning av organisationer då blandannat, Unicef, Röda korset, IM, Rädda barnen m.m, som alla är bra och trovärdiga organisationer. Pengarna går då till olika projekt som de har ute i världen, för att göra världen till en bättre plats
"Varje krona räknas
tillsammans kan vi
rädda världen
vi kan om vi vill"
Så nästa gång ni ser någon med ett organge band ute i stan! Stanna, ge en krona - eller bara stanna och le mot de människorna som står där utan att få något tillbaka. Jag har som sagt arbetat med detta i fem år och enbart ett fåtal gånger har någon kommit fram och sagt åt mig att de tycker jag gör en god gärning. De flesta springer ifrån en eller svarar något otrevligt.
All kärlek
/ Tanja
Oskar uppmärksammar!
"Sverigedemokraterna kommer inte att presentera någon egen utrikespolitik till valet.". Så inleds Sydsvenskans artikel om hur Sverigdemokraterna förbereder sig inför valet i septemer.
Genom att inte presentera en utrikespolitik visar de det svenska folket att deras politiker tänker med ett tunnelseende och för att kunna bygga upp en bra inrikespolitik måste man ta ställning till vad som händer i omvärlden. Att Jimmy Åkesson dessutom inte förnekar att hans parti vill bekämpa islamism gör inte att den invandrarfientliga bilden av honom ändras åt det positiva hållet.
Over and out
/ Oskar
Tanja Uppmärksammar!
Tills nästa vecka lovar jag att fixa en ny och bättre bild! Men idag är det min tur att skriva om något som jag tycker är viktigt att uppmärksamma!
Svenskar.
Jag kanske inte kan säga att jag har sett stora delar av världen däremot har jag rest en del. De senaste två åren har jag spenderat sommaren i New York, min fristad. Människorna i New York är fantastiska, snälla, hjälpsamma, trevliga, roliga och det viktigaste av allt pratglada. De är inte rädda för nya människor och på tågen börjar alltid någon prata med en. Sen har vi Sverige - där vi försöker undvika varandra så gott det går, har väldigt sällan tid med våran medmänniskor och går man på stan och ler mot människor ler de väldigt sällan tillbaka.
Varför är vi så tråkiga? Varför kan vi inte vara som amerikanare eller ännu bättre irländare? Varför undviker vi varandra på tågen, på stan? Varför är inte vi hjälpsamma och glada? För mig har det blivit en liten chock att bli bemött med sådan omtänksamhet i New York. Människor som helt spontant säger att man är söt, vilka fina kläder man har, eller vill veta allt om vem man är och vad man kommer ifrån. Jag älskar det och tror det är en del av anledningen till att jag trivs så bra i New York.
Vad tror ni är anledningen till att svenskar är så rädda?
/ Tanja
Oskar uppmärksammar!
Först, ursäkta för den extremt fula bilden, man skulle nästan kunna tro att varningstriangeln syftar på min bild, haha. Hur som helst, varannan dag kommer jag och Tanja att skriva om någonting som vi vill uppmärksamma. Det kan vara någonting ifrån etablerade- eller sociala medier, vardagsupplevelser eller diverse andra källor. Idag är det min tur så då sparkar vi igång det!
Aftonbladet skrev idag om elever som betygsätter lärarna.
Enligt min mening så är det en möjlighet för lärarna att utveckla sig då alla klasser lär sig på olika sätt. Som under gymnasietiden hade vi en fantastisk samhällsorienterad lärare som verkligen lyssnade på hur vi bäst tog in nya kunskper. Majoriteten (?) av människorna i vår klass var mer kreativa så tillexempel gjorde vi teater av vissa uppgifter etc. Att betygssätta lärarna ser jag helt enkelt som ett sätt att ge feedback och det får nog de flesta inom alla yrken? Det är trots allt eleverna som är lärarnas målgrupp. Å andra sidan så är ett potentiellt problem att den ev. negativa kritiken inte blir konstruktiv om en elev har ett horn i sidan till sin lärare pga dåliga resultat på prov eller dylikt.
Min åsikt är alltså; Ja, elever, ifrån högstadieålder och uppåt bör få lov att betygsätta de personer som undervisar, dock ska lärarnas löner inte baseras på feedbacken.
Vad tycker NI?
